Kroatien

Nu har vi hunnit landa här i kroatien. Våra dagar här har varit väldigt lugna. Vi passar på att återhämta oss lite efter det intensiva upptäckandet som varit. Det har också varit ganska kallt och mycket regn här så det har inte varit speciellt lockande att göra några större utflykter. Våra värdar har bett om ursäkt för att det är så kallt just nu då det inte brukar vara såhär kallt i slutet av maj. Vi brukar svara att det ibland inte blir varmare än såhär på svensk sommar så vi är nöjda ändå. Jag tror att de tycker synd om oss då. Vi har i alla fall gjort en utflykt till en närliggande strand! Även om det droppade på oss så var det väldigt kul att se lite hav och den härliga färgen på vattnet. Vi passade även på att ha en tävling om vem som kunde hitta finast stenar på stranden. Vilda tyckte att det var väldigt roligt men hon tyckte nog mest om att kasta stenar i vattnet. Det är superskoj! Vi kastade också en del :D.

På vårt boende finns det en studsmatta som Vilda tycker väldigt mycket om. Hon studsar massor på den och leendet försvinner inte när hon hoppar. Hon säger bara “mera, mera” hela tiden!

Vi gjorde även en utflykt till ett akvarium i staden Pula som mamma och Vilda gick på. De verkade väldigt nöjda. Vildas favoriter var hajarna! Knäppis. Hon tyckte att sköldpaddorna var läskiga… Vilket är väldigt logiskt.

Fler utflykter och bättre väder väntas!

Ett snabbt stopp i Slovenien

Vi har haft tre underbara dagar i Slovenien. Vi har bott i södra Slovenien, i ett hus på landet. Vi älskade omgivningarna, inga grannar, vackra ängar och omgivet av berg! Huset skulle dock kunnat användas som inspelningsplats för en skräckfilm. Läskiga tavlor på väggarna, ett låst rum man inte får gå in i, gamla kusliga möbler och grannen var förstås en övergiven kyrka.

Trots det tyckte vi mycket om huset, speciellt den stora tomten! Vi var ute sisådär 90 % av vår vakna tid. Maggie var mycket nöjd att få gå runt lös och leta kattbajs och Vilda vattnade blommor, spelade fotboll, skuttade runt med mamma och pappa och hoppade i vattenpölar. Det var fint väder nästan hela tiden, men när det regnade tog vi bara på oss regnjackorna och fortsatte att leka. Jättemysigt att bara vara och leka tillsammans.

I Italien började Vilda gå fram till mamma (aldrig pappa) och sa ”jag är hungrig”, typ hela tiden. Nu har hon också börjat berätta vad hon vill ha och oj så arg hon blir om hon inte får det hon vill ha. Var kan hon fått det ifrån?

Självklart har vi ju haft lite äventyr också!! En av dagarna åkte vi iväg till Postojna grottan. Ni som känner oss vet att vi ÄLSKAR grottor. Vi har besökt rätt många grottor nu och det här var Vildas tredje grotta. Det som också är speciellt med den här grottan är att de har byggt ett tåg genom den!!! Så coolt! Vilda äskar ju tåg så hon var helt lyrisk när vi hoppade på tåget. ”Vilda åka tåg, mamma åka tåg, pappa åka tåg, wiiiieee”.

Tågturen in till mitten av grottan varade i kanske 5 minuter och sen fick man en guidad tur genom grottan. Vår guide var dock väldigt snabb så vi halkade snabbt efter, vilket inte gjorde oss så mycket, då fick vi mer plats och fick vara lite mer själva ( och Vilda slapp bli nertrampad av fotogalna turister). Vi har redan lyssnat på så många guidade många om grottor, så vi kände inte att vi missade så mycket.

Vi tyckte att grottan var jättecool. Vilda tyckte det var spännande med grottan i sisådär 10 minuter, men hon pratade mest om tåget hela tiden och ville åka igen. Som tur var skulle man ta tåget tillbaka också så Vilda fick åka igen. Fast hon var så hungrig på vägen tillbaka och satt och tryckte i sig torkad banan och russin, så vi vet inte om hon njöt så mycket av den resan…

Vi var nöjda med grottan, riktigt häftigt att se, men det kliade i äventyrsfingrarna på oss då de också hade turer i mer ”vår smak” (alltså klättra runt i grottan). Vi får nog komma tillbaka på en ”romantisk weekend” om några år och äventyra lite! Nu har vi kommit fram till Kroatien, men kommer att återvända och fortsätta utforska Slovenien om cirka en månad!

Vackraste staden vi sett!!!

För ett par dagar sedan fick vi vinka hejdå till mormor och morfar, det har varit jättekul att ha dem med på resan!! De verkade inte vilja lämna oss. På vår sista dag tillsammans snodde de med sig Maggies vattenskål, så att de hade en ursäkt att komma tillbaka och säga hejdå igen på deras sista dag (trots att de fick åka tillbaka en timma). De mumlade också något om att de ville gå på ett museum i närheten…visst visst… :p

Efter Toscana körde vi vidare mot Venedig. Vädret var inte på vår sida de första två dagarna, utan det spöregnade nästan hela tiden. Då Venedig är ruskigt dyrt valde vi att bo i utkanten, ca 30 min bort med tåg eller bil och betalade 1/4 av priset. Vi var mest inne och lekte i vår lägenhet under regnet, men vi hittade också en lekplats där vi kunde leka lite samt hade vi ett litet köpcentrum där Vilda kunde åka små karuseller för 3/kr åket. Där hängde vi en del då Maggie också fick följa med in.

På vår tredje dag i Venedig var det uppehåll, så äntligen fick vi åka in till staden. Vilda var överlycklig över att få åka tåg igen och när vi kom fram möttes vi verkligen av en magisk syn!! Venedig är helt fantastisk!

Vi har besökt många städer och efter bara 5 minuter kunde vi båda konstatera att Venedig definitivt är vår favoritstad och kommer nog vara svårslagen.

Hela dagen gick vi runt och sa ”det är så fint”, ”men åå så fint ”, ”det är SÅÅÅÅ FIIINT”. Alla vackra broar, färgen på vattnet, de gamla byggnaderna, allt var så galet vackert! Vi låter bilderna tala för sig själva!

När vi åkte hemåt kände vi oss inte klara med staden, så dagen efter åkte vi in igen. Under hela vår första dag undrade vi var alla turisterna var, den här dagen hittade vi dem! Vi gick till ett gelato ställe som fått bäst betyg på Tripadvisor. Det låg nära St. Mark’s Square och det var här alla gondolas åkte på rad och turisterna trängdes. Vi åt vår glass, som var helt okej, men inte i närhet av Pisas standard.

Därefter skyndade vi oss tillbaka till våra ”gamla” trakter och hade en mysig picknick längs floden med pizza helt själva!!

Video från Kambodja

Äntligen har vi lyckats ladda upp vår video från Kambodja! Den har varit klar i evigheter, men eftersom att vi bor ute på landet på de flesta Airbnbs har vi inte haft tillräckligt bra internet. Trots att alla gamla templen i Kambodja var riktigt grymma, var vår favoritupplevelse “NhumBai the Village Experience”. Där fick vi lära oss hur man odlar ris, träffa byborna och vår absoluta favorit: besöka byns skola. Vi kommer aldrig glömma människorna vi mötte här och har verkligen lärt oss att uppskatta det vi har.

Rom med två 60-åringar!

En dag skulle vi åka till Rom över dagen med tåg för att hälsa på farmor (Mattes mamma) som fyller 60år. Tyvärr vaknade Erica upp med feber, hängig och massa allergi mot gräspollen så hon fick stanna hemma. En nervös pappa som skulle hitta till Rom själv började dagen tidigt. Tågresan gick över förväntan. Vilda var jätteglad hela vägen och var så fascinerad av att åka tåg (hon berättar fortfarande om att hon har åkt tåg och hälsat på farmor och farfar). Vi kom fram till två väldigt glada farföräldrar som längtat efter oss. Vi strosade runt i Rom och såg framförallt Colosseum tillsammans med många andra turister. Därefter åt vi på en italiensk restaurang och köpte glass och drack kaffe. Det var en väldigt mysig dag med farmor och farfar (men lite för kort). Alldeles för tidigt fick vi hoppa på tåget tillbaka till Florens och väl hemma somnade vi snabbt efter en rolig och lång dag. Stort grattis igen världens bästa farmor!

På toppen av Florens

När man är i Toscana hör det ju lite till att man ska besöka Florens. Vi alla kom även denna dag fram till samma destination (Jippi!!!). Tips för er som är ute och reser tillsammans är att dela sin position på google maps till det andra resesällskapet. Då kan man förfölja varandra under resans gång (så man slipper åka till olika städer :p).

Vi började med att gå till stadens huvudattraktion, ”Basilica di Santa Maria del Fiore” eller ”Heliga Marias blommas basilika”. För oss som inte riktigt har koll kan vi säga att det är en stor, väldigt gammal katedral. Vi var långt ifrån själva och man fick lite panik av alla människor. Vi förstår varför alla turister hade flockat framför katedralen, då den var otroligt maffig och vacker!!

Otroligt vackra färger, statyer, målningar och andra detaljer. Vi alla konstaterade att det var en av de vackraste byggnaderna vi sett. Mormor sprang iväg ed Vilda och pekade ut alla detaljer för henne.

Efter ett varv runt den massiva byggnaden kände vi att vi var klara med folkmassan och vi gick vidare. Staden var fin och det kändes lite som man var med i filmen ”Lady och Lufsen” när man gick längs gatorna.  Jag ville se staden från en höjd så vi gick till ”Piazzale Michelangelo”. Vilda hittade fiskar att mata längs vägen, vilket nog va hennes favoritupplevelse i staden. Vi andra tyckte att det var riktigt fin utsikt över staden uppe på utsiktsplatsen.

Vid 12 tiden hade hunnit bli varmt och vi alla var väldigt trötta på alla människor, så vi åkte hemåt för att äta en sen lunch. På kvällen blev det lite lek i mormor och morfars lekplats på deras vingård, där Vilda gungade gungbräda med mormor. Hon verkligen kiknade av skratt när hon flög upp och ner. När mormor och morfar sprang iväg på vinprovning åkte vi hem och busade lite bland vinrankorna hemma hos oss.

Dement morfar eller blinda föräldrar?

Ibland blir det lite fel när man är ute och reser. Reser man flera betyder det bara att det kan gå MYCKET fel! Här är ungefär hur vårt samtal med Ericas pappa lät igår förmiddag:

Morfar: ”Vi är framme var är ni?”
Matte: ”Vi är strax där”.
Morfar: ”Perfekt, när du kommer till borgen står vi på första parkeringen”.
Matte: ”…okej? Vilket nummer har er parkering?”
Morfar: ”Jag vet inte, det står inga nummer…vi åkte inte upp för backen…”
Matte: ”Det finns fyra parkeringar, vart står ni…?”
Morfar: ”Det finns inga nummer?!”

Vi trodde att morfar hade börjat visa tidiga tecken för demens, medan han nog tyckte att vi var totalt blinda. Efter X antal minuters virrande och muttrande fram och tillbaka i telefonen insåg vi att vi hade åkt till två olika destinationer…som sagt det blir inte alltid som man tänkt sig…

Vi hade åkt till San Gimignano och mormor och morfar till Monteriggioni. ”Tokigt” som Vilda skulle sagt! Det var bara att upptäcka våra platser på varsitt håll. San Gimignano, där vi var är en medeltida stad, som är känd för alla sina torn.  

Jättevacker, men galet mycket turister. Efter vi sicksackat fram bland turisterna beställde vi med pizza och mötte upp mormor och morfar för en picknicklunch. Efter lite cirklande efter en vacker plats stannade vi vid en som fick duga (alla var väldigt hungriga). Det var kul och mysigt att äta tillsammans, trots att platsen inte var den bästa och att pizzan hade hunnit bli lite kall.  Maggie fick sig en smakbit från morfars pizza när pizzalocket blåste upp. Nöjd hund.

Vi åkte vidare till mormor och morfars hotell, de bor på en vingård med väldigt vackra vyer. Det blev bus i lekplatsen och runt poolen (inget badväder dessvärre) innan vi åkte hem till vårt Airbnb, som också har magisk utsikt över vindruvsfälten.

Dagen efter tog vi revansch! Vi gick upp tidigt och vi alla lyckades åka tillbaka till San Gimignano. Mycket färre människor den här gången och vi utforskade staden ordentligt. Fantastiska vyer från toppen av staden och det var riktigt mysigt att gå runt på de gamla gatorna.

Vi åkte därefter till Monteriggioni där mormor och morfar var dagen innan. En riktigt cool och liten borg (man kunde se båda utgångarna från mitten av torget. Man kunde gå upp för borgens mur och det fanns även ett muséum där man fick känna på olika medeltida vapen, som en spikklubba. Tyvärr var vi lite för hungriga för att utforska borgen ordentligt och det fanns inte mycket ätbar mat där. Så efter ett kort varv runt staden och ett lätt bråk med en italiensk ”kock” bestämde vi oss för att lämna borgen.

Lilla familjen var trötta efter dagens långa äventyr så det blev en lugn kväll för oss där vi gick ut och njöt av vår utsikt från vårt Airbnb.

Världens lyckligaste och starkaste hunden i Pisa

Är det inte lite roligt att en jättemiss, som gjordes för sisådär 650 år sedan, idag är en superkänd byggnad? Självklart pratar vi om det lutande tornet i Pisa! Men tänk om marken inte hade varit dålig och tornet faktiskt hade blivit rakt! Frågan är om det skulle vara lika känt då? Det var i alla fall riktigt häftigt att se och ja tornet var verkligen skrämmande snett och man var lite rädd för att det skulle falla och krossa alla 1000 turister som tog sina bilder när de “håller upp” tornet. Vi lät Maggie göra äran att ta en sån bild hehe.

Dagen började tidigt då alla barnen var väldigt förväntansfulla. Vi skulle nämligen äntligen få träffa mormor och morfar, som är med på resan den här veckan! Vi skulle möta upp mormor och morfar på deras hotell på morgonen inne i Pisa (vi bor 1 h utanför uppe bland bergen), men kom lite tidigt. Vi passade på att gå igenom området med lutande tornet, dopkapellet och katedralen. Riktigt maffigt och vackert. Vilda var dock mer intresserad av att hoppa i vattenpölarna…

Det blev ett riktigt puss- och kramkalas när vi återförenades med mormor och morfar. Maggie kände först inte igen mormor och morfar när de kom gående, men sen blev hon förstås överlycklig. Jag vet inte vem som var gladast över återföreningen, men Maggie och gick omkring och smågnydde av lycka i flera minuter efteråt.  

Vi gick tillbaka till tornet och tog ett lugnt varv och beskådade alla byggnaderna. Riktigt vackert med den vita färgen på alla byggnader, den blå himlen och det gröna gräset.  Visste ni att det lutande tornet egentligen är ett fristående klocktorn till domkyrkan?

Efter ett tag började det bli väldigt varmt och vi alla blev sugna på att testa lite gelato. Det blev en mysig promenad längst floden till glass stället vi tittat fram på Tripadvisor. Vi alla var mycket nöjda med glassen.

På eftermiddag åkte vi alla hem till oss uppe i bergen. Temperaturen skiljer sig verkligen uppe i bergen, riktigt kyligt uppe hos oss, men så otroligt vackert!!