Idag reser vi hem!

Ikväll går flyget hem till Sverige!!! Och det känns hur bra som helst! Vi saknar vår hund, vår familj, vår lägenhet och förstås alla våra vänner. Vi känner oss redo att påbörja en ny rutin, förskola, jobb, nytt hunddagis, lediga helger, storhandling, hämtning och lämningar!

Det går inte att beskriva med ord hur vi känner över detta år. Vi har upplevt så otroligt mycket tillsammans och spenderat mer tid ihop än många gör på flera år. Vi är så otroligt tacksamma för den här tiden och är så glada över att vi tog beslutet att åka! Att varje dag få vara med Vilda, att hon och vi har fått gjort så mycket ihop har verkligen skapat ett speciellt band mellan oss i familjen. Det är magiskt att lyssna på Vildas berättelser från resan. Det är så häftigt att titta tillbaka på våra videos och bilder och från resan, men det är nästan svårt att ta in att det faktiskt är vi på alla bilder, att det faktiskt är vi som har upplevt allt det vi gjort! Vilda har utvecklats från en liten tyst blyg tjej, till en modig liten babbelkvarn. Tänk att Vilda har fått mata elefanter, sett massiva ruiner, fått lära känna människor från hela världen, sett mängder med apor, besökt mängder med olika städer, badat i flera hav, åkt på safari, sett flera av jordens underverk, sovit mitt i öknen, träffat kameler, gått längs risterrasserar, badat i vattenfall, smakat konstiga rätter från världens olika delar, busat med barn som talar märkliga språk, sett klarblått vatten, träffat en havssköldpadda, gått på Disney och så mycket mer!

Vi vill tacka alla som har följt vår resa, det kommer att komma ett par inlägg till sen med våra sista videos från Costa Rica och Orlando. Men så länge säger vi tack och hejdå! Sverige nästa!!!!!! ❤

En sjuk 30 åring

3/3 fyllde pappan i familjen 30 år!!! Tyvärr har han legat sjuk de senaste dagarna och han var även dålig på själva dagen. Lite frukost på sängen lyckades slinka i och det blev lite poolhäng och vila på dagen.

På kvällen bet födelsedag ihop och vi tog oss iväg till bion där mamma och pappa fick se senaste Star wars! Två tummar upp från oss!

Boarding group 52

02.15 kom Vilda inspringande i vårt rum och sa att det var dags att åka till parken med morbror och mormor (m&m). Visst skulle vi upp tidigt, men inte riktigt så tidigt! Det vara bara att natta om ungen igen. Istället gick vi upp vid 6, bredde våra mackor och åkte iväg mot Hollywood studios. På denna park har de nyligen öppnat ett Star Wars land! Parken öppnade 08.00, men man måste vara på plats innan öppning för att ha chans att få åka Dinsneys största och mest påkostade upplevelse/attraktion: rise of the resistance! Ett MÅSTE att åka! Vi var på plats tidigt och det var hela Orlando också.

Vi alla stod med mobilerna redo för att kunna ”Join a boarding group”, alltså ställa oss i en elektronisk kö till attraktionen. Alla var på helspänd och det var många nervösa skratt, spända leenden och konstant uppdaterande av telefonerna.  Kl 8.00 släpptes biljetterna…..och vi fick ”boarding group 52”!!!! Vi skuttade och hurrade av glädje, de första 60 grupperna var garanterade att få åka! Hela parken jublade eller suckade 20 sekunder efter biljetterna släppts. Vi hade tur!

Det var otroligt mycket folk när vi rörde oss mot star wars landet. De har verkligen byggt upp det häftigt, med affärer, marknader, skepp, droids, stormtroopers och mycket mer! Ser verkligen ut som man går runt i Star wars…men som sagt fick man köa för att gå någon stans!

Efter ett varv i landet gick vi för att åka en ”Vilda attraktion” på Toy story landet, då hon tyvärr är för liten för Star Wars. Denna var väldigt uppskattad av lillan, som tjöt av skratt hela tiden!

Efter åket bestämde vi oss för att gå tillbaka till m&ms hotell. Från parken kan man åka en ” Skyliner”, eller kabinbana (tänk skidlift) till hotellet. Vi badade, lekte bland lekplatserna och Vilda blev åter igen bjuden på glass av snäll personal (mormor bjöd också mamma och pappa på glass! 😊)  

Vi höll ett konstant öga på våra mobiler, som uppdaterade oss om vilken grupp som åkte attraktionen. Vid 17- tiden var det ÄNTLIGEN dags och vi var riktigt pirriga! Vilda fick vänta med m&m på restaurang medan vi åkte. Vi vill inte ge några spoilerns för framtida åkare, men vi kan lova att vi INTE blev besvikna! Coolaste attraktionen någonsin! Vi kunde inte sluta le på en timma efter!!

Vi plockade upp Vilda och bestämde oss för att ta ett sista varv i star wars landet då det hade börjat bli mindre folk. Vi köpte även ”blå mjölk”, som var riktigt uppskattad av Vilda. Smakar ungefär som en smält Twister glass. Mamma och Vilda tyckte den var god!

När vi började gå mot utgången började det regna, men vi var fortfarande så lyriska så inte ens regnet kunde få oss på dåligt humör. Vi somnade alla, helt slut, vid 20.00!

Hej från Orlando!!

Vi har haft en liten paus här på bloggen. Efter en vecka i Orlando är vi fortfarande i chock att vi är här! Vi börjar så smått ta in det och nu ska vi uppdatera er om vad vi har haft för oss den senaste tiden!

De första dagarna spenderades mestadels på hotellområdet. Det finns flera stora pooler, lekplats, aktiviteter så som minigolf, cykelgolfbilar, paddelbåtar mm, allt ingår! Vilda vägrar lämna lekplatsen och har hittat kompisar att leka med. Vi får INTE vara med och leka när hon hittar en kompis, då skriker hon bara åt oss att gå iväg…tror inte vi behöver mycket ”inskolning” på förskolan sen…

Tyvärr började vår vistelse i Orlando med lite kallt väder och vi var inte förberedda! Det var bara att åka till Florida Mall, Target och Wal-Mart och leta upp lite långärmade tröjor och en jacka till Vilda.  

Vi har även hunnit med Disney Springs, där Vilda mest vill titta på dinosaurierna vid en tema restaurang/affär. Hon skrattar massor åt alla små och stora dinosaurier och ska självklart ”mata” alla också!

Solen och värmen kom fram efter ett par dagar, så det har blvit några dopp i poolen!

En solig dag åkte vi också till stranden. Det kanske var 20-22 grader i luften och i vattnet var det väl max 18-19 grader, MEN självklart badade vi allihopa och alla pensionärer som gick förbi bara skakade på huvudet i sina jackor och frågade om vi frös. Inte då när man är van att bara i 16 graders vatten ute på Lilla Saxaren, då är 19 grader VARMT! Svensk sommar….

Är man i Orlando så MÅSTE man ju gå på nöjesparker! Vi sparar Disney tills att mormor och morbror kommer på besök (vi har redan införskaffat en prinsessklänning till Vilda, som hon själv fick välja ut! Den är SÅ SÖT!!) Men, vi har hunnit med två halvdagar på Universal studios två parker. Vilda var super redo att åka och hade packat och tagit på sig väska och skor helt själv!

Vilda är PRECIS 91 cm, så varje gång hon ska åka något måste hon kontrollmätas typ 3 gånger. Men vi har haft det jättekul! Vildas favorit åkturer är en fiskåktur som snurrar runt runt där alla blir nedsprutade med vatten. Vilda tjuter av skrattar när pappa blir extra blöt!

Sen ÄLSKAR hon Hacke hackspett berg- och dalbanan, där vi får turas om att åka om och om igen. Ibland får vi också sitta kvar och åka igen! Hon tycker också mycket om en djurshow, ET där man åker på cyklar och ska hjälpa ET hem och Katten i hatten åkturen.

Idag satt vi en timme och tittade på när hon hittade en liten tvåårig tjej att leka med i lekplatsen inne på parken. De lekte tafatt, åkte rutschkana, tittut mm.

Mamma och pappa har turats om att åka alla de stora attraktionera, trots att Vilda pekar på de stora berg- och dalbanorna och säger ”Vilda vill åka den”, så får hon vänta några år till. Hon är så modig och vågar till och med hälsa på de läskiga gubbarna på styltor framför Mummy!

Två saker som Vilda INTE uppskattat var Minions the ride, där ljudet var för högt. Sen blev hon väldigt förtjust i draken i Diagon alley, tills eländet började låta och spruta eld. Efter det blängde hon mot den där draken flera gånger och mumlade något om ”läskig”.

Det gick i alla fall bra att vara nära draken när hon fick glass! Ibland är det riktigt bra att vara så söt som Vilda är, då affären bjöd Vilda på glassen! Det är inte alla som blivit bjudna på glass av Florean Fortescue från Harry Potter!

 

Vilda är lite liten för Harry Potter än, men mamma och pappa tyckte det var jättekul att gå runt i Diagon Alley!

Det var en riktigt trött liten tjej när vi lämna parken vid 14 idag och somnade redan vid 17!

Vi bodde bland aporna i djungeln!

Så, i skrivande stund sitter jag i ORLANDO. Ja för er som vet vår rutt, så ska vi inte vara i Orlando just nu. Just nu ska vi egentligen utforska Maya lämningar i Mexiko. Så HUR kom vi hit? Vi backar banden och tar det från början! Varning för ett LÅNGT inlägg!

Dagen efter vi besökt Bri bri byn var det dags att packa väskorna igen och rulla vidare. Denna gång kopplade vi bort från omvärlden och åka djupt in i djungeln. Ingen mottagning, ingen wifi, ingen värd som mötte oss vid huset…(som tur var löste det sig och värden kom och öppnade huset åt oss…)

Direkt när vi kom innanför dörrarna i huset viste vi att det här boendet toppar alla andra boenden vi bott på, NÅGONSIN. Allt var så ljust och fint, ingen granne på flera hundratals meter, glasdörrana som gjorde att naturen och huset blev ett, den lilla poolen som Vilda vägrade lämna, altanen, köket, SÄNEGN, stilen, ALLT! Under fyra magiska dagar bodde vi i huset.

Vi blev dagligen väckta av vrålapor, som satt precis utanför fönstret och tyckte att vi skulle gå upp kl 04.30. Varje morgon låg hela familjen och myste i sängen och tittade ut på djungeln.

Vi lagade frukost tillsammans och sen blev det bad och bus ute på altanen.

Vi åkte iväg till närliggande stränderna, där palmer mötte det ljusblåa vattnet. Mer än magisk och alltid lika populärt att bada i vågorna.

Det var fantastiskt att inte ha wifi dessa dagar. Ingen omvärld, inga distraktioner, vi kunde bara njuta av att umgås med varandra.

Varje dag kom spindelapor och hälsade på. En av dagarna stannade en hel familj spindelapor i trädet precis bredvid vår altan en hel dag! Vi stod i timmar och tittade på aporna. Vissa hade små bebisar, vissa var gravida. De busade, sov och åt. Alltså inte allt för olikt oss!

På kvällarna hade vi film mys med popcorn, som mamma och pappa knappt fick smaka på (Vilda vaktar skålen och matar mamma och pappa det som hon vill dela med sig av).

Det var det perfekta sättet att avsluta vår tid i Costa Rica och vi alla tre kände oss väldigt ledsna över att lämna detta fantastiska land! Vi skulle sakna alla apor, ljudet av vrålapor i bakgrunden, alla fåglarna, alla ödlorna, sengångarna, krokodilerna mm!

Efter 7 timmars bilåkning kom vi fram till vår övernattningslägenhet vid flygplatsen. Klockan hade hunnit bli 19 och vi alla var både trötta och hungriga. Det var då vi såg det. Mejlet från flygbolaget, som de skickat tidigare samma dag, där det stod att vårt plan var inställt till Mexiko och att vi skulle kontakta dem för vidare information. Efter att vi försökt nå flygbolaget i två timmar utan framgång valde vi att kasta in handduken. Vi är inga spontana människor. Hela vår resa har varit planerad i år och månader tidigare. Allt har varit bokat för länge sen. Men där i hotellrummet kände vi oss klara. Vi ville inte resa mer. Vi ville bara teleporterna oss hem igen. Det var precis ett år sedan vi satte ut på vårt äventyr och trots att det har varit fantastiskt på alla sätt och vis så finns det definitivt en baksida med att resa så mycket som vi gjort; det är otroligt utmattande! Det kanske låter jättekonstigt, men det är otroligt mycket mer energikrävande att resa än att vara i vardagsrutiner hemma. Alltid vara på språng, alltid upptäcka, nya intryck som ska processas. Vi är otroligt tacksamma för ALLT. MEN efter ett års resande kände vi oss klara där i hotellrummet. Att släpa runt Vilda runt ruiner i Mexiko kändes inte lockande längre, trots att det varit på toppen av ”måste göra listan”. När man upplevt och sett så mycket som vi gjort nu kände vi oss ”mätta på nya intryck”. Efter att a tittat upp lite priser bestämde vi oss. Vi ställer in Mexiko och åker direkt till slutstoppet, Orlando, där vi känner oss hemma. Vi kommer definitivt att en dag åka till Mexiko, men inte den här gången! SÅ nu är vi här i Orlando i en månad! Mer om det lite senare…

“Nu vill Vilda inte se mera apor, se krokodilerna istället!”

Man vet att ungen är otroligt bortskämd när hon suckande säger “Nu vill Vilda inte se mera apor, se krokodilerna istället”. Men låt oss ta det från början!

På vår sista tag längs kusten ville vi gå i en närliggande nationalpark. Vilda hade pratat om att se fler apor sen vi lämnade förra nationalparken några dagar tidigare. Vi var först på plats till parken och det första vi möts är denna skylt:

Vi föräldrar blev något oroliga att vi skulle stöta på krokodiler längs vägen, men Vilda blev bara jätteglad och hoppades på att vi skulle hitta massa krokodiler längs vägen…

Vi hade kanske gått i 10-15 minuter utan att hitta några djur (bara jätteträd och vacker natur) och Vilda hade börjat ge upp hoppet om att få se några apor, när vi äntligen skymtade en apa uppe bland träden! Lyckan var gjord! EN apa!! Den satt och mumsade på en banan.

Sen såg vi en till och en till och en till! Dem var säkert runt 20 apor, en hel familj apor som alla hoppade runt omkring precis ovanför oss! Vi stod länge och tittade när aporna åt av bananerna och hur de busade och flög runt.

Vi fortsatte att gå genom regnskogen och det dröjde inte länge innan vi stötte på nästa apfamilj! I tre timmar gick vi runt och såg apor nästan hela tiden!! Så vi ber om ursäkt för alla bilderna på aporna! Men de var så otroligt söta, speciellt när de skulle visa sig farliga och bröt av kvistar för att visa hur starka dem var. Hur sött? Vi såg säkert över 50 olika apor, svårt att räkna dock när de inte vill vara still, men Vilda försökte!

Tillslut när vi stått lite för länge och tittat på aporna så tröttande Vilda och sa att nu får det räcka med apor, hon ville se krokodilerna! Tyvärr såg vi inga krokodiler, men det kanske var för det bästa! Men vi såg en caoti, fyra Tucans och massa ödlor. Vi var riktigt nöjda med vår vandring och Vilda var jätteduktig och gick mycket själv!

Vi alla tre var otroligt varma och svettiga efter vandringen, så på eftermiddagen hängde vi mest i poolen!

Vad gör vi egentligen om dagarna?

Dagarna flyger förbi här och vi undrar precis som alla andra vad vi gör om dagarna! Det blir nästan alltid en utflykt till en ny strand, en lekplats eller en nationalpark. Det blir mycket tid på stranden, många omgångar kurragömma eller “fågel, fisk eller mittemellan”, mycket pyssel med stenar och snäckor vi hittar på stränderna, mycket bus med sengångaren som Vilda döpt till Love, mycket dans och mycket “klia ryggen” (Vildas favorit).

Tiden flyger verkligen, vi går upp tidigt varje dag och helt plötsligt är det sovdags igen!

Häromdagen vaknande Vilda supertidigt och vi bestämde oss för att åka till stranden tidigt. Det var riktigt häftigt att se hur snabbt tidvattnet rör sig här! På bara några minuter försvann havet och lämnade små pölar vi kunde plaska i! Vi låg länge och lekte i de olika pölarna.

Det rann även en flod i mellan vår strand och en orörd strand och vi var riktigt sugna på att gå över direkt när vi kom dit, men floden var för djupt. MEN ju längre vi var på stranden desto grundare blev floden. Tillslut var vi tvungna att prova gå över den igen och det gick hur bra som helst!! En hel strand helt själva (inte för att det var så mycket folk på andra sidan heller…)

Idag var vi återigen på en ny strand, som också var hel tom och jättefin!! På vägen hem stannade vi längs vägen för att leta efter rep till vår hängmatta vi hittade. De har varit så dyra på alla turistshoppar, men vi hittade en på vår lokala mataffär för 100 kr, så vi slog till! Det roligaste är att Matte nu gått runt och frågat efter “Ropa para hamaca”, vilket han trodde betydde “rep till hängmatta”. Alla har sett så frågande ut så idag frågade jag Matte om han varsäker på att det verkligen hette så, tydligen inte. När vi tittade upp vad han gått omkring och sagt har han frågat om kläder, då ropa betyder kläder eller klänning. Inte så konstigt att de tittade så frågande på oss. När vi precis kommit ut ur en affär, utan någon ropa (rep = la cuerda) såg vi flera Scarlet Macaws flyga över oss! Tyvärr han vi inte få fram kameran, men de såg ut såhär:

Nu har vi bara en dag kvar på det här stället, på söndag åker vi vidare till nästa destination, Caribbean kusten!

Manuel Antonio National Park

Igår ringde väckarklockan 05.00. Gissa vem som skuttade ur sängen när mamma berättade att vi skulle åka iväg och titta på apor!! Manuel antonio national park är Costa Ricas mest besökta nationalpark och är utsedd till an av de vackraste parkerna i världen. Denna gång hade vi bokat en privat guidad tur för att få se så många djur som möjligt. Trots att det var galet mycket folk trots att vi var där vid öppning, var vi väldigt nöjda med dagen.

Vi såg väldigt många djur och Vilda tyckte verkligen att det var jättekul! För att se djuren bättre hade vår guide ett teleskop som vi fick turas om att titta igenom. Det bästa var när Vilda blev otålig på pappa, som titta hela 2 sekunder på apan och hon tryckte bort honom och sa “Vildas tur” (Detta efter att redan ha tittat några minuter på apan).

Vilda som har tjatat om att se ormar i flera dagar fick äntligen se en orm också! Lycklig tjej! Sen fick hon se en uggla och efter det blev det otroligt mycket tjat efter den där ugglan….

Vilda fick också se en vandrande pinne, som hon var tvungen att peta på (hon var supersnabb, men de är inte farliga som tur är).

Nationalparken har även flera stränder, så när turen var slut så fick vi gå och bada!

NÄr vi var där på stranden kom Costa Ricas maffia fram, white faced monkeys! De ville åt folks mat och var så busiga! Som tur var kom de inte år vår väska i alla fall. Riktigt söta, men klåfingriga!

På vägen hem kunde Vilda nämna ALLA djuren vi hade sett! Vi såg: olika ödlor, landkrabbor, en fladdermus, rådjur, flera sengångare, vrålapor, olika fåglar, white faced monkeys, tocans, olika fåglar, en orm, en vandrande pinne.

Magisk morgon

Ibland är det svårt att sätta ord på våra upplevelser. Igår hade vi en sån där morgon som faktiskt är obeskrivlig, men jag ska göra mitt bästa! Vi bestämde oss för att gå upp när vi blir väckta av aporna, alltså vid 05.00 och åka iväg till den närliggande stranden för att se soluppgången. Tyvärr var aporna inte tillräckligt högljudda precis den dagen, så vi kom upp vid 05.30 och när vi var iväg hade det redan börjat bli ljust.

När vi kommer fram till stranden möts vi inte bara av magiska vyer i morgonljuset, utan på stranden hittar vi en massiv havssköldpadda, som var på väg ner tillbaka i vattnet efter att ha lagt sina ägg i sanden. Vi alla blev så förvånade och vi kände oss så tacksamma och glada att vi sprungit på en sådan fantastik upplevelse!

Vi stod länge och tittade när sköldpaddan rörde sig ner mot vattnet och blev översköld av vågorna. Eller jag och Matte stod länge, Vilda sprang runt och letade efter bebissköldpaddorna, efter att vi förklarat vad mammasköldpaddan gjort på stranden. Vi gick och tittade var sköldpaddan hade lagt sina ägg och förklarade att det skulle dröja lite innan bebisarnas ägg kläcks. Det var även två andra spår, som vi också följde, så totalt hade tre sköldpaddor varit där!

När sista vågen sköljt över sköldpaddan och vi inte längre såg den blev det en hel del bus på stranden, bad och promenad. Vi hade hela stranden själva och Vilda sprang runt och tjoade och skrattade mest hela tiden.

Det är mycket bus i dem där små benen och det blir mycket springande efter henne!

Sån fantastik upplevelse och så oväntat! Det är egentligen inte säsong för sköldpaddor att lägga ägg just nu vad vi förstår, så vi är otroligt tacksamma för att vi fick se sköldpaddan!